Pinen (tallolja, dillolja)

Vad är pinen?

Pinen är en monoterpen som förekommer naturligt i många växter, framför allt barrträd som tallar, granar och cypresser. Den är en av de mest utbredda terpenerna i naturen och finns i två huvudsakliga strukturella former, eller isomerer: alfa-pinen (α-pinen) och beta-pinen (β-pinen). Dessa isomerer har liknande kemiska strukturer men olika aromatiska profiler och biologiska egenskaper.

Alpha-pinen (α-pinen) är mest känd för sin skarpa, friska doft av tall och är en av de mest förekommande terpenerna i naturen. Beta-pinen (β-pinen) har en något sötare och mer jordig doftprofil och förekommer även i olika växter såsom dill, rosmarin och persilja. Båda formerna av pinen är mycket flyktiga och lätta att känna igen på sin karakteristiska doft som ofta förknippas med skog och natur.

Pinen är naturligt förekommande i följande eteriska oljor:

Pinen finns i en mängd olika eteriska oljor, där den bidrar till både doft och terapeutiska egenskaper. Här är några av de oljor där pinen är en viktig komponent:

Tallolja: Tallolja utvinns från tallbarr, tallkåda eller trä och kan innehålla upp till 30–40% alfa-pinen. Den används ofta i rengöringsprodukter, parfymtillverkning och aromaterapi för sin friska och uppfriskande doft.

Dillolja: Utvunnen från dillväxtens frön eller blad, kan dillolja innehålla upp till 50% beta-pinen, vilket bidrar till dess något sötaktiga och kryddiga doftprofil. Dillolja används ofta som smakämne i livsmedel och har även vissa medicinska egenskaper.

Eukalyptusolja: Eukalyptusolja innehåller förutom eukalyptol också betydande mängder alfa-pinen, vilket bidrar till dess antiseptiska och dekongesterande egenskaper.

Rosmarinolja: Rosmarinolja innehåller både alfa- och beta-pinen, vilket ger den en frisk och örtig doftprofil. Den används ofta i matlagning, hårvård och i aromaterapi.

Cypressolja: Utvunnen från cypressträd, innehåller cypressolja en hög andel alfa-pinen och används ofta i aromaterapi för att främja avslappning och förbättra andningen.

Basilikaolja: Söt basilika (Ocimum basilicum) kan innehålla små mängder beta-pinen, vilket ger den en kryddig och komplex aromatisk profil.

Juniperusolja (Enbärsolja): Innehåller både alfa- och beta-pinen och används för sina renande och urindrivande egenskaper samt för sin friska, träiga doft.

Pepparmyntaolja: Förutom dess höga mentolhalt innehåller pepparmyntaolja även små mängder pinen, vilket bidrar till dess friska och uppiggande doft.

Tabell över pinens kemiska egenskaper

Egenskap	Beskrivning
Systematiskt namn	Alfa-pinen: (1R)-2,6,6-trimetylbicyklo[3.1.1]hept-2-en Beta-pinen: (1S)-6,6-dimetyl-2-metylidenbicyklo[3.1.1]heptan
Kemisk formel	C₁₀H₁₆
Molmassa	136,24 g/mol
Utseende	Klar, färglös vätska
CAS-nummer	Alfa-pinen: 80-56-8 Beta-pinen: 127-91-3
Densitet	0,858 g/cm³ (vid 20°C)
Löslighet i vatten	Praktiskt taget olöslig i vatten
Smältpunkt	Alfa-pinen: -62 °C Beta-pinen: -61 °C
Kokpunkt	Alfa-pinen: 155–156 °C Beta-pinen: 164–165 °C
Brytningsindex	1,464–1,468 (vid 20 °C)
Flampunkt	Alfa-pinen: 33 °C (sluten bägare) Beta-pinen: 35 °C (sluten bägare)
Lukt	Frisk, skarp tall- eller träliknande doft

Egenskap

Beskrivning

Systematiskt namn

Alfa-pinen: (1R)-2,6,6-trimetylbicyklo[3.1.1]hept-2-en
Beta-pinen: (1S)-6,6-dimetyl-2-metylidenbicyklo[3.1.1]heptan

Kemisk formel

C₁₀H₁₆

Molmassa

136,24 g/mol

Utseende

Klar, färglös vätska

CAS-nummer

Alfa-pinen: 80-56-8
Beta-pinen: 127-91-3

Densitet

0,858 g/cm³ (vid 20°C)

Löslighet i vatten

Praktiskt taget olöslig i vatten

Smältpunkt

Alfa-pinen: -62 °C
Beta-pinen: -61 °C

Kokpunkt

Alfa-pinen: 155–156 °C
Beta-pinen: 164–165 °C

Brytningsindex

1,464–1,468 (vid 20 °C)

Flampunkt

Alfa-pinen: 33 °C (sluten bägare)
Beta-pinen: 35 °C (sluten bägare)

Lukt

Frisk, skarp tall- eller träliknande doft

Egenskaper för pinen

Anti-inflammatoriska egenskaper: Pinen har dokumenterade antiinflammatoriska egenskaper och används ibland som en naturlig behandling för inflammation i luftvägarna. Detta gör pinen till en användbar komponent i behandlingar mot astma och andra inflammatoriska tillstånd.

Bronkodilaterande effekt: Alfa-pinen är känd för sin bronkodilaterande effekt, vilket betyder att den kan hjälpa till att öppna upp luftvägarna och förbättra andningen. Denna egenskap gör alfa-pinen till en populär komponent i eteriska oljor och inhalationsprodukter som används vid förkylnings- och andningsbesvär.

Antimikrobiella och antibakteriella egenskaper: Både alfa- och beta-pinen har antimikrobiella egenskaper som kan hämma tillväxten av olika bakterier och svampar. Detta gör dem användbara i rengöringsprodukter och som naturliga konserveringsmedel.

Kognitiva fördelar: Forskning har visat att pinen kan ha positiva effekter på minne och kognitiv funktion. Den tros öka uppmärksamhet och minnesretention genom att hämma nedbrytningen av acetylkolin, en viktig neurotransmittor för minne och lärande.

Smärtlindring: Pinen har också visat sig ha smärtlindrande egenskaper, vilket gör den användbar i behandling av smärta och inflammation. Detta beror delvis på dess antiinflammatoriska effekter och delvis på dess förmåga att modulera vissa smärtreceptorer i kroppen.

Användningsområden för pinen

Pinen har en bred uppsättning användningsområden både inom industriella och medicinska sammanhang:

Aromaterapi: På grund av sin uppfriskande och upplyftande doft används pinen ofta i aromaterapi för att främja mental klarhet, öka energi och minska stress.

Parfym och kosmetika: Pinen används ofta som doftämne i parfymer och kosmetiska produkter för sin friska, skarpa tall- och trädoft. Den är också en vanlig ingrediens i herrprodukter såsom rakvatten och deodoranter.

Livsmedelsindustrin: Både alfa- och beta-pinen används som smakämnen i livsmedel och drycker. De ger en frisk, örtig smak som används i allt från alkoholhaltiga drycker till konfektyr och tuggummi.

Rengöringsmedel: Tack vare sina antimikrobiella egenskaper används pinen ofta i rengöringsprodukter, särskilt de som är utformade för att bekämpa bakterier och avlägsna dålig lukt. Pinen är även fettlösande, vilket gör den till en effektiv ingrediens i avfettningsmedel.

Medicinska tillämpningar: Pinen används i medicinska produkter och behandlingar för sina antiinflammatoriska, bronkodilaterande och antimikrobiella egenskaper. Den kan hittas i naturliga inhalatorer, balsam och salvor för behandling av förkylningssymptom och hudinfektioner.

Biopesticider: Pinen används också som en naturlig biopesticid, speciellt i ekologisk jordbruk. Den är effektivt mot en rad olika insekter och skadedjur tack vare sina avvisande egenskaper.

Säkerhetsanvisningar och biverkningar

Även om pinen generellt anses vara säker vid användning i måttliga mängder, finns det vissa försiktighetsåtgärder att tänka på:

Hudirritation: Direkt kontakt med pinen kan orsaka irritation eller allergiska reaktioner hos vissa personer, särskilt om den inte späds ut i en bärarolja. Det rekommenderas att göra ett lapptest före användning på huden.

Irritation i luftvägarna: Vid inandning i höga koncentrationer kan pinen irritera luftvägarna och orsaka andningsbesvär, särskilt hos personer med astma eller andra andningsrelaterade tillstånd. Använd i välventilerade utrymmen och undvik långvarig exponering.

Fototoxicitet: Pinen i sig är inte fototoxisk, men det kan förstärka effekten av andra fototoxiska ämnen. Det är viktigt att använda solskyddsmedel och undvika direkt solljus om du använder produkter som innehåller pinen på huden.